Indiska djur

– Va!? Finns det hajar i Ganges?
– Ja, men det finns det ju på Västkusten också. Brugden till exempel. Den är ju ganska stor förstås. En tio meter sådär…
– Allvarligt!!!??? I Sverige? Då kommer jag ju inte våga bada i sommar!

Tjurhajen finns i floden Ganges, men däremot inte i svenska vatten.
Tjurhajen finns i floden Ganges, men däremot inte i svenska vatten.

Vissa saker vill man inte veta och hajar i svenska vatten hör för många till kategorin ”onödig information”. Så om ni föräldrar tycker att barnen är badkrukor i sommar, så beror det inte nödvändigtvis på det kalla vattnet i svenska sjöar och skärgårdar.

Redovisningar, som här om hajen, ger dock inte bara möjligheter att jämföra indiska med svenska djur, utan också att diskutera skillnader mellan exempelvis däggdjur och fiskar och att djur i havet faktiskt kan vara inte bara ett- utan bådadera.

Bland de indiska djuren är det annars kattdjur – likt tiger och leopard – som eleverna funnit mest spännande. Vem visste för övrigt att det finns lejon i Indien?

Elefant heter "hathi" på hindi.
Elefant heter ”hathi” på hindi.

Till djur som vi träffar på även här i Delhi hör elefanter och apor. Hur väl tar man hand om elefanterna och är det inte djurplågeri att ha dem i en 20-miljonersstad? Att hyra in en elefant till fest eller barnkalas kanske inte är en så god idé trots allt…

Apor - både spännande och skrämmande
Apor – både spännande och skrämmande

Våra släktingar aporna kunde många av eleverna också relatera till – inte minst när de stulit mat och frukt direkt ut händerna på barnen. Är det för övrigt sant att apor – i utpressningssyfte – kan tränas att stjäla och lämna tillbaka saker från/till turister? Mycket ska man höra innan öronen faller av…

Diskussionerna om svenska och indiska djur har varit många och givit goda tillfällen till både jämförelser och språkutveckling. Är det till exempel bäst att säga mellan 150 och 200 kg eller från 150 till 200 kg? Hur säger man 2/3 på svenska? Ska man säga population eller bestånd?

"Ekorre, ekorre, viftar på sinsvans"
”Ekorr’n satt i palmen?”

Temat ”svenska och indiska djur” har varit mycket lyckat, tror vi både elever och föräldrar är eniga om. Genom att kombinera skriftliga och muntliga presentationer med efterföljande diskussion, har vi kunnat öva svenskan i både förberedda och oförberedda situationer och dessutom ständigt kunnat återkomma till frågan: ”Hur säger du det bäst på svenska?” Skolans besök på Delhi zoo bidrog förstås till att öka intresse och motivation, men framförallt är det nog eleverna själva som uppmuntrat varandra till förbättrade prestationer.

Som lärare är det ”häftigt” att se en elev, som bott åtta år utomlands – eller kanske hela sitt liv – faktiskt förbättra och utveckla svenskan. En framgångsfaktor – med både tema som undervisning generellt – har nog varit höjda krav på kombinerat med ökat utrymme för eleverna. Det har inte varit en självklar väg att gå, med elever trötta efter full skoldag, men denna termin har formeln fungerat. Just därför välkomnas också elevers och föräldrars idéer och förslag till tema för hösten för att kunna fortsätta på den inslagna banan.

Besök på Natural Science Centre

2017-05-03 (2)Vad kommer du ihåg av skolfysiken? Ganska lite var vad vi lärare insåg när svenska skolan den 11 april besökte Natural Science Centre i Delhi. Eleverna var dock mer öppensinnade i sin iver att söka kunskap om det som lärarna hade svårt att finna ord för på svenska.

Natural Science Centre beskrivs i svenskkolonin ofta som ett mellanting mellan Södertäljes Tom Tits Experiment och Göteborgs Universeum. På många sätt är liknelsen giltig, även om man här med små medel söker göra mycket. Skillnaderna i kunskapssyn mellan Sverige och Indien gjorde sig dock påminda. När indiska besökare, vid de fysiklaborationer som muséet erbjöd, snabbt kunde ge utantillsvar, stod de svenska eleverna svarslösa utifrån vanan att söka snarare än ha givna svar.

Om man böjer en muskel blir den kortare
Om man böjer en muskel blir den kortare

Så fick eleverna se hur fysikens lagar tillämpas i vardagen, exempelvis hur muskelkontraktion tillfälligt förkortar en arms längd.

Hårresande hög spänningsfaktor
Hårresande hög spänningsfaktor

Vi fick också en demonstration av elektricitetens kraft, även om lärarna nog hade svårt att skilja på ström, spänning och resistans. Låt oss nöja oss med att det var så spännande att håret stod på ändå – åtminstone på vissa av oss.

Framförallt fick eleverna möjlighet att själva studera skilda fysiska fenomen – alltifrån en spegellabyrint till en gigantisk kulbana. Förhoppningsvis väckte besöket därför nyfikenhet att lära sig mer på detta område.

Kunskapslystet huvud på ett fat
Kunskapslystet huvud på ett fat

Summa summarum, kan vi nog konstatera att eleverna var förtjusta i att själva få rusa runt och experimentera med fysikens lagar i lekfull form, medan vi lärare nog snabbt kunde konstatera att vi tagit oss vatten över huvudet i vår ambition att utvidga elevernas svenskakunskaper även till fysikens område.

Besök på Delhi zoo

Delhi zoos informativa hemsida
Delhi zoos informativa hemsida

Som ett led i projektet Svenska och indiska djur, hade svenska skolan temadag 18 mars på Delhi zoo. Utflykten fick brett deltagande av föräldrar och syskon. 

Det var med viss bävan som många av oss gav oss av till National Zoological Park i Delhi. Skulle djuren leva under rimliga förhållanden, förenliga med den djurhållning vi är vana vid från svenska djurparker?

Tack och lov besannades våra farhågor inte, utan djuren i parken verkade – i huvudsak – ha rimliga villkor, med ofta väl tilltagna hägn.

Lojt lejon betraktar sina åskådare
Lojt lejon betraktar sina åskådare

Några undantag var dock apor, varg och leopard, vilka hölls i relativt små burar. Att dessa djur inte mådde bra var uppenbart och leoparden gav bland annat uttryck för sitt missnöje genom att urinera på för närgångna besökare. Trots muntra skratt från vissa, visar det på etiska överväganden skolan behöver ta ställning till och diskutera med eleverna i mötet med en indisk verklighet.

På så sätt berikades – paradoxalt nog – temat Svenska och indiska djur, då eleverna fick tillfälle att begrunda även skillnaderna mellan Sverige och Indien i hur man behandlar djur. De som besökt svensk djurpark kunde dock berätta att vi inte alltid har skäl att slå oss för bröstet heller, med brister i djurhållning även där.

Elever och föräldrar på informationsjakt
Elever och föräldrar på informationsjakt

Själva temat för utflykten – att inhämta underlag till indiska djur i arbetet med tema Svenska och indiska djur genomfördes genom att elever, syskon och föräldrar fick gå runt med ett frågeformulär om djuren i parken. Det visade sig vara en överraskande god metod att få barnen att inte bara titta på djuren utan faktiskt ta del av den information som fanns om dem.

Eleverna uppmanades även att söka inspiration till val av djur för sina efterföljande individuella arbeten om indiska djur. Det ska därför bli spännande att se resultaten av elevernas muntliga och skriftliga redovisningar.

Svenska och indiska djur

Vilka djur finns i Indien?
Vilka djur finns i Indien?

Hur ser djurlivet i Sverige och Indien ut? Vilka är rovdjur, klövdjur, gnagare och annat? Vilka likheter och skillnader finns det? Dessa är några av de frågor som svenska skolans elever ställs inför under vårterminens tema ”Svenska och indiska djur”.

Varje elev får – utifrån individuella förutsättningar – skriva och redovisa om ett svenskt och ett indiskt djur var. Därmed övas såväl muntlig som skriftlig förmåga liksom ges tillfälle att reflektera över djur och natur i respektive land. Frågor som ”Finns det noshörningar i Indien eller krokodiler i Sverige?” ökar även kunskaperna om vad som inte finns och kanske varför.

Muntliga och skriftliga redovisningar får eleverna att formulera sig på svenska inom ett område, där huvuddelen är betydligt mer bekväma på engelska. Redovisningarna används för att exemplifiera skilda uttryck som är typiska för svenskan, studera sammansatta ord samt förklara ordbildningen.

Finns det noshörningar i Sverige?
Finns det noshörningar i Sverige?

Varför heter det till exempel ”noshörning”? Den har väl inget hörn? Med uppdelningen ”nos – horn -ing” blir det däremot mer förklarligt och ger dessutom tillfälle att ta upp vokalvärden och omljud i svenskan.

Temat kompletteras av lekar och övningar med anknytning till djur.

För att inspirera till deltemat ”indiska djur” företas ett besök på Delhi zoo, där eleverna får inhämta underlag till sina skriftliga och muntliga redovisningar.

Tema transport och utflykt till tåg museet

På vilket sätt skiljer sig vägarna åt i Sverige och Indien?  Vilket färdsätt tycker du är bäst och varför? Hur många olika sorters tåg finns det egentligen?

Det inledande temat för terminen har varit transport.  Tillsammans har vi upptäcka nya ord, beskrivit hur vägar ser ut i tågmuseet01Sverige och i Indien, berättat om minnen och erfarenheter, samt argumenterat för vilket fordon som är bästa transportsätt.

Besök till nationella tågmuseet
Vad passar bättre än att avsluta temat med ett besök till tågmuseet här i New Delhi? Ett
frilufts museum Tågmuseet02med imponerande lok och vagnar att titta på och kika in i, och inte minst en mycket informativ inomhusutställning.

Vid besöket fick vi se och lära oss om tåg och räls, samt vilken inverkan och betydelse just tågen haft för Indiens utveckling. Visste du till exempel att Indian Rail har världens längsta räls och är en av världens största arbetsgivare?

Att åka med det lilla tåget runt hela friluftsmuseet tyckte nog de flesta elever (och vuxna) var roligast, så vi passade på att åka en extra sväng innan vi gick!