Filmkväll

filmem

Glasblåsarens barn

Den 12 november hade vi en filmkväll. Vi såg ”Glasblåsarens barn” som är en svensk film från 1998 efter Maria Gripes roman. Vi åt snacks och hade en mysig kväll tillsammans. Filmen blev mycket uppskattad, såväl av de yngre som de äldre barnen.

Under lektionen som följde reflekterade barnen kring filmen och det analyserades friskt. Filmen utspelar sig på 1800-talet då fattigdomen var väl utbredd i Sverige och även vissa jämförelser kunde göras med dagens Indien. Vi talade även om hur man kan sammanfatta en film och barnen lärde sig en del om själva ”berättartekniken”.

 

Tema: Fakta och jämförelser Sverige och Indien

Höstterminens inledning
Vi började höstterminen med
ett nytt tema, IMG-20170924-WA0029fakta om Sverige och Indien, med jämförelser länderna emellan. Vi har övergripande tittat på exempelvis befolkningsmängd, geografi, svenskt socialförsäkringssystem, fattigdom, politik, kastsystem, språk och religioner. Utifrån detta har vi diskuterat och
försökt att bättre förstå
skillnader och likheter.

IMG_3828Temadag på ambassaden
Söndagen den 24 september
hade vi temadag på svenska ambassaden. Barnen började med en tipspromenad, där de fick svara på frågor utifrån lektionerna kring Sverige och Indien.

Jordglober i papier-maché
Sedan tillverkades jordglober i
papier-maché. Detta var betydligt
mer tidskrävande
än vad vi anade, så vi fröknarIMG_3838
fick plåstra om de skrynkliga ballongerna då barnen gått hem 😃 Slutresultatet blev iallafall strålande. Vi fikade tillsammans och dagen till ära hade nya ambassadörskan ordnat med hembakade svenska småkakor och Anders och Anna hade med sig svenska kanelbullar. Efter fikat spelade vi brännboll.

IMG_3842Presentationer inför klassen
Temat avslutades med att barnen
fick i hemläxa att förbereda en
presentation om den stad/det landskap eller det land där barnet senast bodde tillsammans med sin familj. Under tre lektioner fick vi alla ta del av fantastiska föredrag/berättelser, där alla barn, även de yngsta var så modiga, att de vågade så längst fram och prata inför hela klassen.

 

 

 

 

Indiska djur

– Va!? Finns det hajar i Ganges?
– Ja, men det finns det ju på Västkusten också. Brugden till exempel. Den är ju ganska stor förstås. En tio meter sådär…
– Allvarligt!!!??? I Sverige? Då kommer jag ju inte våga bada i sommar!

Tjurhajen finns i floden Ganges, men däremot inte i svenska vatten.
Tjurhajen finns i floden Ganges, men däremot inte i svenska vatten.

Vissa saker vill man inte veta och hajar i svenska vatten hör för många till kategorin ”onödig information”. Så om ni föräldrar tycker att barnen är badkrukor i sommar, så beror det inte nödvändigtvis på det kalla vattnet i svenska sjöar och skärgårdar.

Redovisningar, som här om hajen, ger dock inte bara möjligheter att jämföra indiska med svenska djur, utan också att diskutera skillnader mellan exempelvis däggdjur och fiskar och att djur i havet faktiskt kan vara inte bara ett- utan bådadera.

Bland de indiska djuren är det annars kattdjur – likt tiger och leopard – som eleverna funnit mest spännande. Vem visste för övrigt att det finns lejon i Indien?

Elefant heter "hathi" på hindi.
Elefant heter ”hathi” på hindi.

Till djur som vi träffar på även här i Delhi hör elefanter och apor. Hur väl tar man hand om elefanterna och är det inte djurplågeri att ha dem i en 20-miljonersstad? Att hyra in en elefant till fest eller barnkalas kanske inte är en så god idé trots allt…

Apor - både spännande och skrämmande
Apor – både spännande och skrämmande

Våra släktingar aporna kunde många av eleverna också relatera till – inte minst när de stulit mat och frukt direkt ut händerna på barnen. Är det för övrigt sant att apor – i utpressningssyfte – kan tränas att stjäla och lämna tillbaka saker från/till turister? Mycket ska man höra innan öronen faller av…

Diskussionerna om svenska och indiska djur har varit många och givit goda tillfällen till både jämförelser och språkutveckling. Är det till exempel bäst att säga mellan 150 och 200 kg eller från 150 till 200 kg? Hur säger man 2/3 på svenska? Ska man säga population eller bestånd?

"Ekorre, ekorre, viftar på sinsvans"
”Ekorr’n satt i palmen?”

Temat ”svenska och indiska djur” har varit mycket lyckat, tror vi både elever och föräldrar är eniga om. Genom att kombinera skriftliga och muntliga presentationer med efterföljande diskussion, har vi kunnat öva svenskan i både förberedda och oförberedda situationer och dessutom ständigt kunnat återkomma till frågan: ”Hur säger du det bäst på svenska?” Skolans besök på Delhi zoo bidrog förstås till att öka intresse och motivation, men framförallt är det nog eleverna själva som uppmuntrat varandra till förbättrade prestationer.

Som lärare är det ”häftigt” att se en elev, som bott åtta år utomlands – eller kanske hela sitt liv – faktiskt förbättra och utveckla svenskan. En framgångsfaktor – med både tema som undervisning generellt – har nog varit höjda krav på kombinerat med ökat utrymme för eleverna. Det har inte varit en självklar väg att gå, med elever trötta efter full skoldag, men denna termin har formeln fungerat. Just därför välkomnas också elevers och föräldrars idéer och förslag till tema för hösten för att kunna fortsätta på den inslagna banan.

Svenska djur

Vad äter björnar? Hur lever bävrar? Hur stora blir älgar? Det är några av de frågor som eleverna i svenska skolan har ställts inför i sina arbeten på deltemat svenska djur.

2017-04-19 (3)
Varför går björnar i ide?

Under våren arbetar eleverna på temat Svenska och indiska djur. Vi har utgått från elevernas egna intressen för skilda svenska djur, med spridning från rovdjur via mårddjur till klövdjur och gnagare. Så har rovdjuren björn, varg, räv och lodjur studerats. Mårddjur, likt järv, bäver och utter har för många varit nya och spännande bekantskaper. Klövdjuren älg, ren och rådjur tycks de flesta dock känna till liksom gnagare som ekorre och hare.

2017-04-19 (2)
Hur många vargar finns i Sverige?

Eleverna har själva fått välja ett svenskt djur vardera att genomföra individuella arbeten om. Redovisningar har varit skriftliga och muntliga.
Frågor om djurens storlek, livslängd, föda, antal ungar samt levnadsförhållanden har gett eleverna fördjupade kunskaper inte bara om svenska djur i sig utan även om miljöerna i svensk natur de lever i.

2017-04-19
”Inte visste jag att älgar hade taggar! Det är väl bara igelkottar som har?”

Genom redovisningarna har eleverna utvecklat förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter ett nytt syfte och sammanhang. Redovisningarna har även använts för att exemplifiera framförallt ordbildning, stavning och användning av prepositioner.

Besök på Delhi zoo

Delhi zoos informativa hemsida
Delhi zoos informativa hemsida

Som ett led i projektet Svenska och indiska djur, hade svenska skolan temadag 18 mars på Delhi zoo. Utflykten fick brett deltagande av föräldrar och syskon. 

Det var med viss bävan som många av oss gav oss av till National Zoological Park i Delhi. Skulle djuren leva under rimliga förhållanden, förenliga med den djurhållning vi är vana vid från svenska djurparker?

Tack och lov besannades våra farhågor inte, utan djuren i parken verkade – i huvudsak – ha rimliga villkor, med ofta väl tilltagna hägn.

Lojt lejon betraktar sina åskådare
Lojt lejon betraktar sina åskådare

Några undantag var dock apor, varg och leopard, vilka hölls i relativt små burar. Att dessa djur inte mådde bra var uppenbart och leoparden gav bland annat uttryck för sitt missnöje genom att urinera på för närgångna besökare. Trots muntra skratt från vissa, visar det på etiska överväganden skolan behöver ta ställning till och diskutera med eleverna i mötet med en indisk verklighet.

På så sätt berikades – paradoxalt nog – temat Svenska och indiska djur, då eleverna fick tillfälle att begrunda även skillnaderna mellan Sverige och Indien i hur man behandlar djur. De som besökt svensk djurpark kunde dock berätta att vi inte alltid har skäl att slå oss för bröstet heller, med brister i djurhållning även där.

Elever och föräldrar på informationsjakt
Elever och föräldrar på informationsjakt

Själva temat för utflykten – att inhämta underlag till indiska djur i arbetet med tema Svenska och indiska djur genomfördes genom att elever, syskon och föräldrar fick gå runt med ett frågeformulär om djuren i parken. Det visade sig vara en överraskande god metod att få barnen att inte bara titta på djuren utan faktiskt ta del av den information som fanns om dem.

Eleverna uppmanades även att söka inspiration till val av djur för sina efterföljande individuella arbeten om indiska djur. Det ska därför bli spännande att se resultaten av elevernas muntliga och skriftliga redovisningar.

Svenska och indiska djur

Vilka djur finns i Indien?
Vilka djur finns i Indien?

Hur ser djurlivet i Sverige och Indien ut? Vilka är rovdjur, klövdjur, gnagare och annat? Vilka likheter och skillnader finns det? Dessa är några av de frågor som svenska skolans elever ställs inför under vårterminens tema ”Svenska och indiska djur”.

Varje elev får – utifrån individuella förutsättningar – skriva och redovisa om ett svenskt och ett indiskt djur var. Därmed övas såväl muntlig som skriftlig förmåga liksom ges tillfälle att reflektera över djur och natur i respektive land. Frågor som ”Finns det noshörningar i Indien eller krokodiler i Sverige?” ökar även kunskaperna om vad som inte finns och kanske varför.

Muntliga och skriftliga redovisningar får eleverna att formulera sig på svenska inom ett område, där huvuddelen är betydligt mer bekväma på engelska. Redovisningarna används för att exemplifiera skilda uttryck som är typiska för svenskan, studera sammansatta ord samt förklara ordbildningen.

Finns det noshörningar i Sverige?
Finns det noshörningar i Sverige?

Varför heter det till exempel ”noshörning”? Den har väl inget hörn? Med uppdelningen ”nos – horn -ing” blir det däremot mer förklarligt och ger dessutom tillfälle att ta upp vokalvärden och omljud i svenskan.

Temat kompletteras av lekar och övningar med anknytning till djur.

För att inspirera till deltemat ”indiska djur” företas ett besök på Delhi zoo, där eleverna får inhämta underlag till sina skriftliga och muntliga redovisningar.

Visor, ringdanser, pop och rock på temadagen

Från jojk till hårdrock och allt där emellan fick eleverna lyssna till i söndags. Svensk musik var temat för höstens temadag.

Tillsammans gjorde vi en tidsresa med början i jojken, som anses vara Europas äldsta musikstil, genom folkmusik och visor till dagens moderna musik.

temadaght16_01Gamla och nya visor
Eleverna fick lära känna och lyssna till klassiska visdiktare som Bellman, Taube och Cornelis.  Därefter väntade för eleverna kända och älskade barnvisor av Alice Tegner, Astrid Lindgren och Lennart Hellsing.

IMG_7397Roliga ringdanser
Efter ringdanser och lekar i trädgården som ”Bro, bro, breja” och ”Karusellen”, var det dags att skaka loss till svensk hårdrock, pop och schlager. Electric Bananband, Ace of Base, Robyn, Carola, Avicii, Europe med flera!

Favoritlåtsrally
Dagen avslutades med att alla elever fick presentera sin favoritlåt, sedan tipsrunda och pick-nick i trädgården med föräldrar och syskon.

Mat, mat och mera mat!

Vårens temadag gick i matens tecken och eleverna fick själva både berätta och bjuda på sin favoritmat.Temadagvt2016_a

Det bjöds på matkultur från norr till söder i söndags. Eleverna berättade om sin favoriträtt och vi fick alla lära oss mer om våra mest älskade svenska maträtter då eleverna berättade om:

  • Historia och bakgrund
  • Huvudingredienser
  • Varför de valt rätte

Dignande buffébord med svenska klassikertemadagvt2016_d
Både elever och föräldrar fick efter presentationerna njuta av klassiker som raggmunkar med stekt fläsk och lingonsylt,  Janssons frestelse, flygande Jakob, äggakaka, rensteks klämma och semlor.-Ett stort tack till alla duktiga barn och hjälpsamma föräldrar!

Svenska landskap, djur och växter under temadagen

Under läsårets första temadag pratade vi om Sveriges landskap och svenska sevärdheter med anknytning till vårt tema geografi. Efter en kort introduktion fick eleverna välja två landskap var att bekanta sig med.temadag_geografi 1

Låg landskapen i Norrland, Svealand eller Götaland? Vad hade det för landskaps djur och blomma? Och vad heter landskapets största stad? Många fina affischer tillverkades. Dessa kom sedan väl till pass när eleverna skulle berätta om sina landskap. Vår karta kom väl till pass när vi pratade och letade olika sevärdheter i Sverige som Ölandsbron, Kebnekaise, Sttemadag_geografi 1orforsen, Höga kusten och Hallandsåsen.

Dagen avslutades med tipsrunda i samma tema och gemensam picknick i trädgården. Et stort tack till  svenska ambassaden för att vi får vara i den härliga trädgården och till alla föräldrar som deltog i tiptemadag geografi_infotavlorsrunda och picknick och gav dagen en riktigt trevlig avslutning!

Terminens första temadag

Vad är design?

Värmda av vårens första solstrålar samlade vi eleverna på ambassadens gräsmattor för att tala om design? Vad är design? Vad gör en designer? Hur visualiserar man en känsla? Hur hänger form och funktion i hop med design? Vad är typisk svensk design? Frågorna var många. Tillsammans med den grafiska designern Love Sjöberg fick eleverna i teori och praktik vända och vrida på begreppet.

Dagen avslutades med en gemensam picknick för alla föräldrar och syskon samt svenska skolföreningens årsmöte.

Tack för en trevlig dag!  DSC_5095DSC_5081DSC_5065DSC_5070DSC_5068