Skolavslutning vid svenska skolan i New Delhi den 22 maj

En fjäder i hatten och hatten av för alla elever i svenska skolan som nu kan njuta av det långa sommarlovet

Till tonerna av Idas sommarvisa och Den blomstertid nu kommer, framförd på flöjt och piano av Julia och Samuel, infann sig skolavslutningskänslan även om kvicksilvret i termometern utanför fönstret visade 45 grader.

Sång och diplomutdelning i New Delhi
Diplomutdelning i New Delhi

Ambassadör Klas Molin delade ut diplom till de yngre barnen från svenska skolan och till de äldre eleverna som deltagit i handledningen för Sofia Distansundervisningen under året. Utöver den dagliga undervisningen i de internationella skolorna har barnen träffats varje tisdag och terminen 2017/18 har varit både spännande och lärorik. Undervisningen varje vecka liksom temadagar, sportaktiviteter och utflykter under läsåret planerades och genomfördes av de engagerade lärarna Pernilla och Helene.

Skolavslutning är förväntan och längtan efter solmogna jordgubbar, sovmorgon, träffa kompisar och utflykter till roliga ställen. Men det är också med sorg och vemod som man säger hejdå till alla vänner som flyttar tillbaka till Sverige eller till andra länder runtom i världen. Till de elever som stannar kvar i New Delhi, på återseende när svenska skolan börjar igen i augusti.

Glad Sommar!
Klassfoto i maj 2018

Glad Sommar! 

Filmkväll

filmem

Glasblåsarens barn

Den 12 november hade vi en filmkväll. Vi såg ”Glasblåsarens barn” som är en svensk film från 1998 efter Maria Gripes roman. Vi åt snacks och hade en mysig kväll tillsammans. Filmen blev mycket uppskattad, såväl av de yngre som de äldre barnen.

Under lektionen som följde reflekterade barnen kring filmen och det analyserades friskt. Filmen utspelar sig på 1800-talet då fattigdomen var väl utbredd i Sverige och även vissa jämförelser kunde göras med dagens Indien. Vi talade även om hur man kan sammanfatta en film och barnen lärde sig en del om själva ”berättartekniken”.

 

Tema: Fakta och jämförelser Sverige och Indien

Höstterminens inledning
Vi började höstterminen med
ett nytt tema, IMG-20170924-WA0029fakta om Sverige och Indien, med jämförelser länderna emellan. Vi har övergripande tittat på exempelvis befolkningsmängd, geografi, svenskt socialförsäkringssystem, fattigdom, politik, kastsystem, språk och religioner. Utifrån detta har vi diskuterat och
försökt att bättre förstå
skillnader och likheter.

IMG_3828Temadag på ambassaden
Söndagen den 24 september
hade vi temadag på svenska ambassaden. Barnen började med en tipspromenad, där de fick svara på frågor utifrån lektionerna kring Sverige och Indien.

Jordglober i papier-maché
Sedan tillverkades jordglober i
papier-maché. Detta var betydligt
mer tidskrävande
än vad vi anade, så vi fröknarIMG_3838
fick plåstra om de skrynkliga ballongerna då barnen gått hem 😃 Slutresultatet blev iallafall strålande. Vi fikade tillsammans och dagen till ära hade nya ambassadörskan ordnat med hembakade svenska småkakor och Anders och Anna hade med sig svenska kanelbullar. Efter fikat spelade vi brännboll.

IMG_3842Presentationer inför klassen
Temat avslutades med att barnen
fick i hemläxa att förbereda en
presentation om den stad/det landskap eller det land där barnet senast bodde tillsammans med sin familj. Under tre lektioner fick vi alla ta del av fantastiska föredrag/berättelser, där alla barn, även de yngsta var så modiga, att de vågade så längst fram och prata inför hela klassen.

 

 

 

 

Dags för bedömningar

Vad gör jag här? Det är en fråga som våra elever i svenska skolan säkert ställer sig och vi alla kanske borde ställa oss oftare. Frågan handlar i grunden om motivation, varför man ägnar tid åt något, när man kanske hellre vill något annat. Så kan det vara med jobb, skola eller bara vardagsslit. Vi behöver alla få kvitto på att det vi gjort varit värt tiden vi lagt ned på det. Just därför är det viktigt att våra elever förstår att svenskan gör skillnad för dem. Just därför gör vi bedömningar om varje enskild elevs utveckling under terminen.

Bedömningar är inte betyg, utan ett hjälpmedel för elever och lärare att se varje elevs utveckling över tid och vad vi behöver jobba vidare med. I svensk skola ges varje elev en

I svensk skola får varje elev en individuell studieplan
I svensk skola får eleverna individuella studieplaner

individuell studieplan i varje ämne just för att stämma av progression inom skilda områden och se vad man behöver jobba mer med. Samlade bedömningar för en klass ger läraren en god bild i planeringen av fokus för den fortsatta undervisningen. Därför har både lärare och elever nytta av bedömningar.

NamnlösFör att undvika eventuella missförstånd, så kräver Skolverket inte att bedömningar görs vid kompletterande svenskundervisning i utlandet. Däremot lämnar verket tydligt underlag för bedömningar i kursplanen, kommentarerna på kursplanen samt i ett särskilt schematiskt bedömningsunderlag till förutnämnda.

Mall för bedömningsunderlag
Skolverkets mall för bedömningsunderlag

Det är detta – schematiska – underlag vi använder när vi nu ger bedömningar. Det är baserat på den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS), vilken är den dominerande måttstocken inom europeisk språkundervisning. Ett varningens finger bör dock höjas. Mallen vi hämtat från Skolverkets hemsida är i så liten stil att den kräver teleskop för att läsa.

Mallen beskriver elevens progression inom följande sex områden:

  1. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift;
  2. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift;
  3. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang;
  4. Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer;
  5. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften;
  6. Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i Sverige utifrån jämförelser med förhållanden i andra länder.

För dem av er som följt svenska skolans undervisning under terminen, står det nog ganska klart att vi med råge täckt in ovanstående variabler. Inte minst har vår tematiska jämförelse mellan svenska och indiska djur – med muntliga och skriftliga redovisningar samt studiebesök – liksom bokläsning och recension gett ett gott underlag för bedömningar. Lika självklart är det att det område våra elever behöver jobba mer med är att: ”Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.” Detta är vår största utmaning, då normer och strukturer urlakas av engelskans dominans, samtidigt som flerspråkigheten också är ett stöd för språkutvecklingen. Vår huvuduppgift är att få de språkliga paradigmen att stödja snarare än undegräva varandra.

När det gäller bedömningarna konkret är det alltid en utmaning att ge en helt rättvisande bild av varje enskild elevs progression, då vi trots allt har ett mycket begränsat antal timmar att bedriva undervisningen på. Bedömningarna får därför tas med en nypa salt och ses som ett hjälpmedel för att skatta kunskaper och språkutveckling. Vi vill därför uppmuntra elever och föräldrar att själva titta på bedömningsmallen och diskutera den. Var det värt den tid ”jag” lagt ned? Har svenskan förbättrats, försämrats eller legat still? Vad behöver göras mer av? Förhoppningsvis kan därmed svaret på frågan ”Vad gör jag här?” bli ”Jag bevarar och utvecklar mina svenskkunskaper”. Här är bedömningarna verktyg att förstå att svenskan är värd den tid vi lägger på den – barn som vuxna, elever som lärare.