Dags för bedömningar

Vad gör jag här? Det är en fråga som våra elever i svenska skolan säkert ställer sig och vi alla kanske borde ställa oss oftare. Frågan handlar i grunden om motivation, varför man ägnar tid åt något, när man kanske hellre vill något annat. Så kan det vara med jobb, skola eller bara vardagsslit. Vi behöver alla få kvitto på att det vi gjort varit värt tiden vi lagt ned på det. Just därför är det viktigt att våra elever förstår att svenskan gör skillnad för dem. Just därför gör vi bedömningar om varje enskild elevs utveckling under terminen.

Bedömningar är inte betyg, utan ett hjälpmedel för elever och lärare att se varje elevs utveckling över tid och vad vi behöver jobba vidare med. I svensk skola ges varje elev en

I svensk skola får varje elev en individuell studieplan
I svensk skola får eleverna individuella studieplaner

individuell studieplan i varje ämne just för att stämma av progression inom skilda områden och se vad man behöver jobba mer med. Samlade bedömningar för en klass ger läraren en god bild i planeringen av fokus för den fortsatta undervisningen. Därför har både lärare och elever nytta av bedömningar.

NamnlösFör att undvika eventuella missförstånd, så kräver Skolverket inte att bedömningar görs vid kompletterande svenskundervisning i utlandet. Däremot lämnar verket tydligt underlag för bedömningar i kursplanen, kommentarerna på kursplanen samt i ett särskilt schematiskt bedömningsunderlag till förutnämnda.

Mall för bedömningsunderlag
Skolverkets mall för bedömningsunderlag

Det är detta – schematiska – underlag vi använder när vi nu ger bedömningar. Det är baserat på den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS), vilken är den dominerande måttstocken inom europeisk språkundervisning. Ett varningens finger bör dock höjas. Mallen vi hämtat från Skolverkets hemsida är i så liten stil att den kräver teleskop för att läsa.

Mallen beskriver elevens progression inom följande sex områden:

  1. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift;
  2. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift;
  3. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang;
  4. Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer;
  5. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften;
  6. Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i Sverige utifrån jämförelser med förhållanden i andra länder.

För dem av er som följt svenska skolans undervisning under terminen, står det nog ganska klart att vi med råge täckt in ovanstående variabler. Inte minst har vår tematiska jämförelse mellan svenska och indiska djur – med muntliga och skriftliga redovisningar samt studiebesök – liksom bokläsning och recension gett ett gott underlag för bedömningar. Lika självklart är det att det område våra elever behöver jobba mer med är att: ”Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.” Detta är vår största utmaning, då normer och strukturer urlakas av engelskans dominans, samtidigt som flerspråkigheten också är ett stöd för språkutvecklingen. Vår huvuduppgift är att få de språkliga paradigmen att stödja snarare än undegräva varandra.

När det gäller bedömningarna konkret är det alltid en utmaning att ge en helt rättvisande bild av varje enskild elevs progression, då vi trots allt har ett mycket begränsat antal timmar att bedriva undervisningen på. Bedömningarna får därför tas med en nypa salt och ses som ett hjälpmedel för att skatta kunskaper och språkutveckling. Vi vill därför uppmuntra elever och föräldrar att själva titta på bedömningsmallen och diskutera den. Var det värt den tid ”jag” lagt ned? Har svenskan förbättrats, försämrats eller legat still? Vad behöver göras mer av? Förhoppningsvis kan därmed svaret på frågan ”Vad gör jag här?” bli ”Jag bevarar och utvecklar mina svenskkunskaper”. Här är bedömningarna verktyg att förstå att svenskan är värd den tid vi lägger på den – barn som vuxna, elever som lärare.

Ljudböcker för bättre svenska

Ljudbok på väg till skolan?
Ljudbok på väg till skolan?

Sitter ditt barn timtals i trafiken varje dag? Vad gör barnen under långflygningarnas vakuum när de inte orkar med film eller spel längre? Varför inte prova ljudböcker?

Ska barnen behålla svenskkunskaperna under utlandsvistelsen krävs ofta ofantligt mycket jobb av föräldrarna och mer så ju äldre barnen blir. Tyvärr är det ofta för sent när man inser att svenskan aldrig riktigt kommer räcka till för gymnasie- och universitetsstudier i Sverige – ja, kanske att svenskhetens språkliga identitet gradvis suddats ut.

Vi har tidigare tipsat om svenska resurser på nätet, för att själv hämta skolmaterial för att öva svenskan, exempelvis genom Lektion.se. Nu vill vi istället vända blickarna mot ljudböckernas möjligheter.

Den svenska vi talar med våra barn är – utan att vi tänker på det – huvudsakligen relaterad till praktiska situationer i vardagen. Det svenska ordförråd barnen bygger upp är därför väldigt begränsat till just dessa situationer, medan abstrakta ord och resonemang riskerar gå bortom barnens fattningsförmåga. Istället träder engelskan in och ersätter dessa språkfunktioner – just de som krävs för att klara sig i den svenska skolan efter återflytt till Sverige. Som vi ständigt återkommer till är lästräning på svenska ett av de bästa sätten att möta denna utmaning, men det är långtifrån alltid som barn och vuxna har orken att komma därhän.

Ett enkelt, billigt och – i bästa fall – roligt sätt att ge barnen bättre svenskkunskaper är därför att uppmuntra dem till att lyssna på ljudböcker.

Skönlitteratur bygger upp och breddar ordförrådet på ett sätt som vardagssituationer oftast inte gör – oavsett om det rör sig om läs- eller hörförståelse. Dessutom är ljudböcker ett mindre steg att ta än att faktiskt sätta en fysisk – eller digital – bok i händerna på barnen. I bästa fall kan ljudböcker också tjäna som en bro till ”riktiga” böcker.

Hur får man då tag på svenska ljudböcker när man bor utomlands utan att det kostar en förmögenhet?

Ta en tur till biblioteket - på nätet!
Ta en tur till biblioteket – på nätet!

Svaret är kanske närmare än du tror – åtminstone om du har kvar ett lånekort på svenskt bibliotek. Biblioteken erbjuder nämligen ofta ett stort och brett utbud av ljudböcker att ”låna” via nätet. Det fungerar på samma sätt som när du lånar en bok, med lånetid och omlån etc. Oftast går det att låna enkelt härifrån genom att logga in på sitt lokala bibliotek hemma i Sverige och sedan ladda ned böcker därifrån. De som inte har lånekort kan med fördel skaffa det vid nästa Sverigebesök. De som är utskrivna kan dock behöva en borgensförbindelse, vilket dock är enkelt att fixa.

Det dyrare alternativet till biblioteken är att köpa ljudböcker från nätbokhandlar som Bokus eller Adlibris.

PC för alla testade nyligen ljudbokstjänster på nätet
PC för alla testade nyligen ljudbokstjänster på nätet

En modell som många här i Delhi tipsat om är också abonnemang på ljudbokstjänster till en månadskostnad av 100-200 kr. Datatidningen PC för alla gjorde nyligen en jämförelse av befintliga tjänster, där tjänsten Storytel fick bäst omdöme, följda av danska MofiboNextory samt Bonniers Bookbeat. Fördelen med dessa tjänster är även att de även finns som mobilappar.

I bästa fall blir ljudböckerna en bro till svenskan. I värsta gillar inte barnen det och då är det inte mer med det. Så, varför inte göra ett försök?

Indiska djur

– Va!? Finns det hajar i Ganges?
– Ja, men det finns det ju på Västkusten också. Brugden till exempel. Den är ju ganska stor förstås. En tio meter sådär…
– Allvarligt!!!??? I Sverige? Då kommer jag ju inte våga bada i sommar!

Tjurhajen finns i floden Ganges, men däremot inte i svenska vatten.
Tjurhajen finns i floden Ganges, men däremot inte i svenska vatten.

Vissa saker vill man inte veta och hajar i svenska vatten hör för många till kategorin ”onödig information”. Så om ni föräldrar tycker att barnen är badkrukor i sommar, så beror det inte nödvändigtvis på det kalla vattnet i svenska sjöar och skärgårdar.

Redovisningar, som här om hajen, ger dock inte bara möjligheter att jämföra indiska med svenska djur, utan också att diskutera skillnader mellan exempelvis däggdjur och fiskar och att djur i havet faktiskt kan vara inte bara ett- utan bådadera.

Bland de indiska djuren är det annars kattdjur – likt tiger och leopard – som eleverna funnit mest spännande. Vem visste för övrigt att det finns lejon i Indien?

Elefant heter "hathi" på hindi.
Elefant heter ”hathi” på hindi.

Till djur som vi träffar på även här i Delhi hör elefanter och apor. Hur väl tar man hand om elefanterna och är det inte djurplågeri att ha dem i en 20-miljonersstad? Att hyra in en elefant till fest eller barnkalas kanske inte är en så god idé trots allt…

Apor - både spännande och skrämmande
Apor – både spännande och skrämmande

Våra släktingar aporna kunde många av eleverna också relatera till – inte minst när de stulit mat och frukt direkt ut händerna på barnen. Är det för övrigt sant att apor – i utpressningssyfte – kan tränas att stjäla och lämna tillbaka saker från/till turister? Mycket ska man höra innan öronen faller av…

Diskussionerna om svenska och indiska djur har varit många och givit goda tillfällen till både jämförelser och språkutveckling. Är det till exempel bäst att säga mellan 150 och 200 kg eller från 150 till 200 kg? Hur säger man 2/3 på svenska? Ska man säga population eller bestånd?

"Ekorre, ekorre, viftar på sinsvans"
”Ekorr’n satt i palmen?”

Temat ”svenska och indiska djur” har varit mycket lyckat, tror vi både elever och föräldrar är eniga om. Genom att kombinera skriftliga och muntliga presentationer med efterföljande diskussion, har vi kunnat öva svenskan i både förberedda och oförberedda situationer och dessutom ständigt kunnat återkomma till frågan: ”Hur säger du det bäst på svenska?” Skolans besök på Delhi zoo bidrog förstås till att öka intresse och motivation, men framförallt är det nog eleverna själva som uppmuntrat varandra till förbättrade prestationer.

Som lärare är det ”häftigt” att se en elev, som bott åtta år utomlands – eller kanske hela sitt liv – faktiskt förbättra och utveckla svenskan. En framgångsfaktor – med både tema som undervisning generellt – har nog varit höjda krav på kombinerat med ökat utrymme för eleverna. Det har inte varit en självklar väg att gå, med elever trötta efter full skoldag, men denna termin har formeln fungerat. Just därför välkomnas också elevers och föräldrars idéer och förslag till tema för hösten för att kunna fortsätta på den inslagna banan.