Svenska djur

Vad äter björnar? Hur lever bävrar? Hur stora blir älgar? Det är några av de frågor som eleverna i svenska skolan har ställts inför i sina arbeten på deltemat svenska djur.

2017-04-19 (3)
Varför går björnar i ide?

Under våren arbetar eleverna på temat Svenska och indiska djur. Vi har utgått från elevernas egna intressen för skilda svenska djur, med spridning från rovdjur via mårddjur till klövdjur och gnagare. Så har rovdjuren björn, varg, räv och lodjur studerats. Mårddjur, likt järv, bäver och utter har för många varit nya och spännande bekantskaper. Klövdjuren älg, ren och rådjur tycks de flesta dock känna till liksom gnagare som ekorre och hare.

2017-04-19 (2)
Hur många vargar finns i Sverige?

Eleverna har själva fått välja ett svenskt djur vardera att genomföra individuella arbeten om. Redovisningar har varit skriftliga och muntliga.
Frågor om djurens storlek, livslängd, föda, antal ungar samt levnadsförhållanden har gett eleverna fördjupade kunskaper inte bara om svenska djur i sig utan även om miljöerna i svensk natur de lever i.

2017-04-19
”Inte visste jag att älgar hade taggar! Det är väl bara igelkottar som har?”

Genom redovisningarna har eleverna utvecklat förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter ett nytt syfte och sammanhang. Redovisningarna har även använts för att exemplifiera framförallt ordbildning, stavning och användning av prepositioner.

Besök på Delhi zoo

Delhi zoos informativa hemsida
Delhi zoos informativa hemsida

Som ett led i projektet Svenska och indiska djur, hade svenska skolan temadag 18 mars på Delhi zoo. Utflykten fick brett deltagande av föräldrar och syskon. 

Det var med viss bävan som många av oss gav oss av till National Zoological Park i Delhi. Skulle djuren leva under rimliga förhållanden, förenliga med den djurhållning vi är vana vid från svenska djurparker?

Tack och lov besannades våra farhågor inte, utan djuren i parken verkade – i huvudsak – ha rimliga villkor, med ofta väl tilltagna hägn.

Lojt lejon betraktar sina åskådare
Lojt lejon betraktar sina åskådare

Några undantag var dock apor, varg och leopard, vilka hölls i relativt små burar. Att dessa djur inte mådde bra var uppenbart och leoparden gav bland annat uttryck för sitt missnöje genom att urinera på för närgångna besökare. Trots muntra skratt från vissa, visar det på etiska överväganden skolan behöver ta ställning till och diskutera med eleverna i mötet med en indisk verklighet.

På så sätt berikades – paradoxalt nog – temat Svenska och indiska djur, då eleverna fick tillfälle att begrunda även skillnaderna mellan Sverige och Indien i hur man behandlar djur. De som besökt svensk djurpark kunde dock berätta att vi inte alltid har skäl att slå oss för bröstet heller, med brister i djurhållning även där.

Elever och föräldrar på informationsjakt
Elever och föräldrar på informationsjakt

Själva temat för utflykten – att inhämta underlag till indiska djur i arbetet med tema Svenska och indiska djur genomfördes genom att elever, syskon och föräldrar fick gå runt med ett frågeformulär om djuren i parken. Det visade sig vara en överraskande god metod att få barnen att inte bara titta på djuren utan faktiskt ta del av den information som fanns om dem.

Eleverna uppmanades även att söka inspiration till val av djur för sina efterföljande individuella arbeten om indiska djur. Det ska därför bli spännande att se resultaten av elevernas muntliga och skriftliga redovisningar.

Svenska och indiska djur

Vilka djur finns i Indien?
Vilka djur finns i Indien?

Hur ser djurlivet i Sverige och Indien ut? Vilka är rovdjur, klövdjur, gnagare och annat? Vilka likheter och skillnader finns det? Dessa är några av de frågor som svenska skolans elever ställs inför under vårterminens tema ”Svenska och indiska djur”.

Varje elev får – utifrån individuella förutsättningar – skriva och redovisa om ett svenskt och ett indiskt djur var. Därmed övas såväl muntlig som skriftlig förmåga liksom ges tillfälle att reflektera över djur och natur i respektive land. Frågor som ”Finns det noshörningar i Indien eller krokodiler i Sverige?” ökar även kunskaperna om vad som inte finns och kanske varför.

Muntliga och skriftliga redovisningar får eleverna att formulera sig på svenska inom ett område, där huvuddelen är betydligt mer bekväma på engelska. Redovisningarna används för att exemplifiera skilda uttryck som är typiska för svenskan, studera sammansatta ord samt förklara ordbildningen.

Finns det noshörningar i Sverige?
Finns det noshörningar i Sverige?

Varför heter det till exempel ”noshörning”? Den har väl inget hörn? Med uppdelningen ”nos – horn -ing” blir det däremot mer förklarligt och ger dessutom tillfälle att ta upp vokalvärden och omljud i svenskan.

Temat kompletteras av lekar och övningar med anknytning till djur.

För att inspirera till deltemat ”indiska djur” företas ett besök på Delhi zoo, där eleverna får inhämta underlag till sina skriftliga och muntliga redovisningar.