Anders Båtemyr: en man med många bestyr

Fredagen den 7 december avtackade Svenska skolans styrelse kassör Anders Båtemyr, som nu lämnar New Delhi med sin familj efter 3,5 år.

Anders avtackning på AES

Anders lämnar nu Indialand för havet och vågarna vid Sidneys strand.

För styrelsen har Anders gjort arbetet lätt, förutom sitt glada sätt är varje siffra alltid rätt.

Istället för alla dessa kor och apor får ni nu möta krokodiler, hajar och andra reptiler.

Vi önskar all lycka på färden till den tionde bästa staden på jorden, med dessa orden:

ETT VARMT TACK FÖR TIDEN I SVENSKA SKOLANS STYRELSE I NEW DELHI!

Från korrespondenskurser till e-lärande

Elever som är bosatta utomlands och går på internationella skolor kan, från motsvarande svensk årskurs 6 och över, välja att läsa ämnet svenska och andra ämnen på distans. Svenska skolan i New Delhi har en grupp som träffas en gång i veckan för att få stöd med distansstudierna av en handledare. Eleverna får betyg i svenska, vilket behövs om man vill söka till den svenska gymnasieskolan eller läsa svenska på gymnasienivå.

Läsåret följer den aktuella läroplanen och är uppdelat på 35 veckor. Studierna är tid- och platsoberoende, och eleverna kan studera under de tider och från den plats som passar dem bäst.

Från brev till epost

Redan år 1898 grundades Hermods korrespondesinstitut som erbjöd brevkurser. På uppdrag av Skolöverstyrelsen blev Hermods senare huvudman för de flesta svenska utlandsskolorna och barn till utlandssvenskar kunde redan för 60 år sedan läsa brevkurser på högstadie- och gymnasienivå med handledning. Under 1990-talet infördes digitala lösningar och nu är undervisningen internetbaserad.  

Handledning i New Delhi

Även om undervisningsmetoden må ha förändrats under 100 år och breven har ersatts av USB-minnen, mail, voicemail och filmklipp, så pluggar eleverna på så som man har gjort i alla tider. Tekniken har revolutionerat undervisningsmetoden och äldre tiders korrespondeskurser har ersatts av e-lärande. Elever i hela världen har idag möjlighet att följa svensk skolundervisning med hjälp av en vanlig dator utrustad med mikrofon och hörlurar/högtalare samt tillgång till Internet.

 

Nu är vi i gång igen

Höstterminen på Svenska skolan i New Delhi har börjat. Gamla och nya Delhielever har träffats och kunnat hälsa på och lära känna de nya lärarna Louise och Christoffer.

Skolstart i Delhi
Skolstart i Delhi HT-18

I år är det elva barn från 6-12 år som regelbundet träffas en gång i veckan för att läsa kompletterande svenska. Efter en lektion med en introduktionsrunda där alla barn hade med sina favoritsaker att visa upp, övergick man till höstens första tema: demokrati och val.

Kreativa elever har skapat egna partier som utgångspunkt för diskussionerna i undervisningen. Frihetspartiet, Skolpartiet eller Glasspartiet kommer säkert att få många röster vid nästa lektionstillfälle.

skolpartietFrihetspartiet

 

Skolavslutning vid svenska skolan i New Delhi den 22 maj

En fjäder i hatten och hatten av för alla elever i svenska skolan som nu kan njuta av det långa sommarlovet

Till tonerna av Idas sommarvisa och Den blomstertid nu kommer, framförd på flöjt och piano av Julia och Samuel, infann sig skolavslutningskänslan även om kvicksilvret i termometern utanför fönstret visade 45 grader.

Sång och diplomutdelning i New Delhi
Diplomutdelning i New Delhi

Ambassadör Klas Molin delade ut diplom till de yngre barnen från svenska skolan och till de äldre eleverna som deltagit i handledningen för Sofia Distansundervisningen under året. Utöver den dagliga undervisningen i de internationella skolorna har barnen träffats varje tisdag och terminen 2017/18 har varit både spännande och lärorik. Undervisningen varje vecka liksom temadagar, sportaktiviteter och utflykter under läsåret planerades och genomfördes av de engagerade lärarna Pernilla och Helene.

Skolavslutning är förväntan och längtan efter solmogna jordgubbar, sovmorgon, träffa kompisar och utflykter till roliga ställen. Men det är också med sorg och vemod som man säger hejdå till alla vänner som flyttar tillbaka till Sverige eller till andra länder runtom i världen. Till de elever som stannar kvar i New Delhi, på återseende när svenska skolan börjar igen i augusti.

Glad Sommar!
Klassfoto i maj 2018

Glad Sommar! 

Luciafirande på Sveriges ambassad i Delhi

Luciatåg på Svenska ambassaden
Luciatåg på Svenska ambassaden

Den 13 december uppträdde barnen från svenska skolan på svenska ambassadens luciafest med ca 1000 personer inbjudna. Det var ett helt fantastiskt luciatåg som blev mycket uppskattat av gästerna och många hade svårt för att hålla sina ögon torra.

Live-sändning https://www.facebook.com/SwedeninIndia/videos/1585609131517639/

Filmkväll

filmem

Glasblåsarens barn

Den 12 november hade vi en filmkväll. Vi såg ”Glasblåsarens barn” som är en svensk film från 1998 efter Maria Gripes roman. Vi åt snacks och hade en mysig kväll tillsammans. Filmen blev mycket uppskattad, såväl av de yngre som de äldre barnen.

Under lektionen som följde reflekterade barnen kring filmen och det analyserades friskt. Filmen utspelar sig på 1800-talet då fattigdomen var väl utbredd i Sverige och även vissa jämförelser kunde göras med dagens Indien. Vi talade även om hur man kan sammanfatta en film och barnen lärde sig en del om själva ”berättartekniken”.

 

Tema: Fakta och jämförelser Sverige och Indien

Höstterminens inledning
Vi började höstterminen med
ett nytt tema, IMG-20170924-WA0029fakta om Sverige och Indien, med jämförelser länderna emellan. Vi har övergripande tittat på exempelvis befolkningsmängd, geografi, svenskt socialförsäkringssystem, fattigdom, politik, kastsystem, språk och religioner. Utifrån detta har vi diskuterat och
försökt att bättre förstå
skillnader och likheter.

IMG_3828Temadag på ambassaden
Söndagen den 24 september
hade vi temadag på svenska ambassaden. Barnen började med en tipspromenad, där de fick svara på frågor utifrån lektionerna kring Sverige och Indien.

Jordglober i papier-maché
Sedan tillverkades jordglober i
papier-maché. Detta var betydligt
mer tidskrävande
än vad vi anade, så vi fröknarIMG_3838
fick plåstra om de skrynkliga ballongerna då barnen gått hem 😃 Slutresultatet blev iallafall strålande. Vi fikade tillsammans och dagen till ära hade nya ambassadörskan ordnat med hembakade svenska småkakor och Anders och Anna hade med sig svenska kanelbullar. Efter fikat spelade vi brännboll.

IMG_3842Presentationer inför klassen
Temat avslutades med att barnen
fick i hemläxa att förbereda en
presentation om den stad/det landskap eller det land där barnet senast bodde tillsammans med sin familj. Under tre lektioner fick vi alla ta del av fantastiska föredrag/berättelser, där alla barn, även de yngsta var så modiga, att de vågade så längst fram och prata inför hela klassen.

 

 

 

 

Anmälan för höstterminen

news-terminstartVälkomna åter efter sommaren och – för er som är nya i stan – välkomna till en ny spännande tillvaro i Delhi! Med en ny termin är det även dags att anmäla sig till svenska skolan för höstens lektioner. Det gör ni via registreringsblankett på vår hemsida.

För er som är nya i Delhi finns även ytterligare information om Svenska skolan på hemsidan. Under hösten planerar vi undervisning en gång i veckan efter avslutad skoldag vid American Embassy School. Därutöver genomförs bland annat utflykter och temadagar.

Om det känns överväldigande att som nyinflyttad landa i Delhi är Svenska skolan något att prioritera. Utöver undervisningen finns en social funktion för både barn och vuxna, då skolan ger ingångar till att lära känna andra i svenskkolonin som genomfört samma resa som ni nu står inför. Barnen ges framförallt möjlighet att hålla liv i svenskakunskaper, som annars försvinner skrämmande snabbt. Som många av oss vet, är det också ofta tuffare att flytta hem än att flytta ut. Undervisningen i Svenska skolan kan därför vara väl investerad tid i att ge barnen mer av en mjuklandning när ni flyttar hem till Sverige på nytt. Så gör slag i saken nu, innan ni blivit uppslukade av er nya tillvaro, och anmäl era barn till Svenska skolans undervisning!

Dags för bedömningar

Vad gör jag här? Det är en fråga som våra elever i svenska skolan säkert ställer sig och vi alla kanske borde ställa oss oftare. Frågan handlar i grunden om motivation, varför man ägnar tid åt något, när man kanske hellre vill något annat. Så kan det vara med jobb, skola eller bara vardagsslit. Vi behöver alla få kvitto på att det vi gjort varit värt tiden vi lagt ned på det. Just därför är det viktigt att våra elever förstår att svenskan gör skillnad för dem. Just därför gör vi bedömningar om varje enskild elevs utveckling under terminen.

Bedömningar är inte betyg, utan ett hjälpmedel för elever och lärare att se varje elevs utveckling över tid och vad vi behöver jobba vidare med. I svensk skola ges varje elev en

I svensk skola får varje elev en individuell studieplan
I svensk skola får eleverna individuella studieplaner

individuell studieplan i varje ämne just för att stämma av progression inom skilda områden och se vad man behöver jobba mer med. Samlade bedömningar för en klass ger läraren en god bild i planeringen av fokus för den fortsatta undervisningen. Därför har både lärare och elever nytta av bedömningar.

NamnlösFör att undvika eventuella missförstånd, så kräver Skolverket inte att bedömningar görs vid kompletterande svenskundervisning i utlandet. Däremot lämnar verket tydligt underlag för bedömningar i kursplanen, kommentarerna på kursplanen samt i ett särskilt schematiskt bedömningsunderlag till förutnämnda.

Mall för bedömningsunderlag
Skolverkets mall för bedömningsunderlag

Det är detta – schematiska – underlag vi använder när vi nu ger bedömningar. Det är baserat på den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS), vilken är den dominerande måttstocken inom europeisk språkundervisning. Ett varningens finger bör dock höjas. Mallen vi hämtat från Skolverkets hemsida är i så liten stil att den kräver teleskop för att läsa.

Mallen beskriver elevens progression inom följande sex områden:

  1. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift;
  2. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift;
  3. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang;
  4. Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer;
  5. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften;
  6. Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i Sverige utifrån jämförelser med förhållanden i andra länder.

För dem av er som följt svenska skolans undervisning under terminen, står det nog ganska klart att vi med råge täckt in ovanstående variabler. Inte minst har vår tematiska jämförelse mellan svenska och indiska djur – med muntliga och skriftliga redovisningar samt studiebesök – liksom bokläsning och recension gett ett gott underlag för bedömningar. Lika självklart är det att det område våra elever behöver jobba mer med är att: ”Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.” Detta är vår största utmaning, då normer och strukturer urlakas av engelskans dominans, samtidigt som flerspråkigheten också är ett stöd för språkutvecklingen. Vår huvuduppgift är att få de språkliga paradigmen att stödja snarare än undegräva varandra.

När det gäller bedömningarna konkret är det alltid en utmaning att ge en helt rättvisande bild av varje enskild elevs progression, då vi trots allt har ett mycket begränsat antal timmar att bedriva undervisningen på. Bedömningarna får därför tas med en nypa salt och ses som ett hjälpmedel för att skatta kunskaper och språkutveckling. Vi vill därför uppmuntra elever och föräldrar att själva titta på bedömningsmallen och diskutera den. Var det värt den tid ”jag” lagt ned? Har svenskan förbättrats, försämrats eller legat still? Vad behöver göras mer av? Förhoppningsvis kan därmed svaret på frågan ”Vad gör jag här?” bli ”Jag bevarar och utvecklar mina svenskkunskaper”. Här är bedömningarna verktyg att förstå att svenskan är värd den tid vi lägger på den – barn som vuxna, elever som lärare.

Ljudböcker för bättre svenska

Ljudbok på väg till skolan?
Ljudbok på väg till skolan?

Sitter ditt barn timtals i trafiken varje dag? Vad gör barnen under långflygningarnas vakuum när de inte orkar med film eller spel längre? Varför inte prova ljudböcker?

Ska barnen behålla svenskkunskaperna under utlandsvistelsen krävs ofta ofantligt mycket jobb av föräldrarna och mer så ju äldre barnen blir. Tyvärr är det ofta för sent när man inser att svenskan aldrig riktigt kommer räcka till för gymnasie- och universitetsstudier i Sverige – ja, kanske att svenskhetens språkliga identitet gradvis suddats ut.

Vi har tidigare tipsat om svenska resurser på nätet, för att själv hämta skolmaterial för att öva svenskan, exempelvis genom Lektion.se. Nu vill vi istället vända blickarna mot ljudböckernas möjligheter.

Den svenska vi talar med våra barn är – utan att vi tänker på det – huvudsakligen relaterad till praktiska situationer i vardagen. Det svenska ordförråd barnen bygger upp är därför väldigt begränsat till just dessa situationer, medan abstrakta ord och resonemang riskerar gå bortom barnens fattningsförmåga. Istället träder engelskan in och ersätter dessa språkfunktioner – just de som krävs för att klara sig i den svenska skolan efter återflytt till Sverige. Som vi ständigt återkommer till är lästräning på svenska ett av de bästa sätten att möta denna utmaning, men det är långtifrån alltid som barn och vuxna har orken att komma därhän.

Ett enkelt, billigt och – i bästa fall – roligt sätt att ge barnen bättre svenskkunskaper är därför att uppmuntra dem till att lyssna på ljudböcker.

Skönlitteratur bygger upp och breddar ordförrådet på ett sätt som vardagssituationer oftast inte gör – oavsett om det rör sig om läs- eller hörförståelse. Dessutom är ljudböcker ett mindre steg att ta än att faktiskt sätta en fysisk – eller digital – bok i händerna på barnen. I bästa fall kan ljudböcker också tjäna som en bro till ”riktiga” böcker.

Hur får man då tag på svenska ljudböcker när man bor utomlands utan att det kostar en förmögenhet?

Ta en tur till biblioteket - på nätet!
Ta en tur till biblioteket – på nätet!

Svaret är kanske närmare än du tror – åtminstone om du har kvar ett lånekort på svenskt bibliotek. Biblioteken erbjuder nämligen ofta ett stort och brett utbud av ljudböcker att ”låna” via nätet. Det fungerar på samma sätt som när du lånar en bok, med lånetid och omlån etc. Oftast går det att låna enkelt härifrån genom att logga in på sitt lokala bibliotek hemma i Sverige och sedan ladda ned böcker därifrån. De som inte har lånekort kan med fördel skaffa det vid nästa Sverigebesök. De som är utskrivna kan dock behöva en borgensförbindelse, vilket dock är enkelt att fixa.

Det dyrare alternativet till biblioteken är att köpa ljudböcker från nätbokhandlar som Bokus eller Adlibris.

PC för alla testade nyligen ljudbokstjänster på nätet
PC för alla testade nyligen ljudbokstjänster på nätet

En modell som många här i Delhi tipsat om är också abonnemang på ljudbokstjänster till en månadskostnad av 100-200 kr. Datatidningen PC för alla gjorde nyligen en jämförelse av befintliga tjänster, där tjänsten Storytel fick bäst omdöme, följda av danska MofiboNextory samt Bonniers Bookbeat. Fördelen med dessa tjänster är även att de även finns som mobilappar.

I bästa fall blir ljudböckerna en bro till svenskan. I värsta gillar inte barnen det och då är det inte mer med det. Så, varför inte göra ett försök?